Tokyo dag 17

Vad ska man skriva om idag då? Det är två dagar kvar på min underbara resa. Jag får en klump i magen av att tänka på det. Jag trivs så bra. Klart att det kommer gå bra att vara hemma också, men det är som att jag har fått smaka lite, lite på hur roligt man kan ha och hur glad och lugn man kan vara, sen ska jag bara hem till det gamla vanliga tragglet igen. Alltså, inte som att livet i Luleå är ett lidande, snarare tvärtom, men ni fattar. Jag gillar det här. Och jag vet ju att det kommer dröja minst ett år, ett och ett halvt, innan jag kan åka tillbaka. Jag sprängs nog lite.

Ja. Idag har vi inte gjort någonting intressant. Sjungit karaoke i tre timmar, det var roligt. Såklart. Sen åkte vi hem igen, jag har som vanligt hundrafemtio kilo energi att bli av med. Det är roligt att vara pigg som omväxling, hemma är jag bara trött hela tiden. Jag tror att jag är väldigt rastlös vanligtvis, men här kan jag liksom släppa ut energin eller nåt. Eller så är det endorfiner.