Önskelista

Om jag fick köpa vad jag ville just nu så skulle jag nog köpa:

Kängor

Klänning

...Väst?

Underbara All Saints...!

Tyvärr är min budget såhäääääääääääääääääär tight.

Temadag

"Du konsumerar, du styr" - God jul!

Idag har jag försökt göra lite julshopping. Bara ordet ger mig rysningar, julshopping. Stress, konsumtionshets, maniska människor som rusar omkring på desperat jakt efter klappar, trötta barn, varmt och jävligt. Föräldrar med prestationsångest för att det ska bli den bästa sagojulen någonsin. Kosta vad det kosta vill. Jag gillar verkligen inte att gå på stan längre, det är bara jobbigt och tröttsamt. Särskilt till jul när det är förväntat av en att man ska handla massormassormassor och stämningen i affärerna är någon slags blandning mellan panikångest och pengaparty. Det dödar all inspiration till att köpa julklappar för att det är roligt, för att man vill det och för att man vill hitta den där speciella julklappen till nån man tycker om, för att det är en trevlig grej. Min hjärna bara kokar över sju gånger om och helst av allt vill jag bara strunta i det, åka hem och lägga mig på soffan med en våt trasa över pannan. Och ovanpå allt det där så måste man lyssna på den där hysteriska julmusiken som brölar i varenda affär. Och det där är man en del av...

Vi var på utställningen Fair Fashion på museet med skolan förra veckan. Jag vet inte om jag behöver utveckla detta med ett tal om bomulls- och klädindustrin, men det är inga muntra nyheter för en som gillar att köpa nya kläder i alla fall. Det vet väl de flesta innerst inne. Efter att ha sett filmen på museet som en hemsk påminnelse om alltings jävlighet så vill jag aldrig köpa något nytt igen. Men det har jag såklart gjort, argh. Och det känns... ganska hopplöst. Vad ska man göra åt det liksom? Ett par eko-märkta jeans behöver bara ha ekologiskt tyg i fickpåsarna för att kalla sig ekologiska. I fickpåsarna! Vilka ska man då lita på?

Men åter till julen. Sara skrev att hennes familj har tänkt strunta i det där med julklappar i år. Det verkar väldigt skönt, men samtidigt tror jag inte att jag skulle vilja skippa det helt. Däremot skulle jag vilja skära ner på det ordentligt. Jag reagerar bara på julpaniken med att vilja spy på alltsammans, och jag är ändå ett stort fan av jul. För mig är det en sjukt mysig dag, helt enkelt. Jag är bara så lättpåverkad av all gegga som kletas på en hela november och december och blir stressad och förvirrad.

Ja, för att avsluta lite positivt så kan jag ju prata lite om vad jag verkligen gillar med julen:

• Julmusik från 40-talet. Luddigt ljud, smörigt och filmmusikigt.
• Min bror kommer hem
• Risgrynsgröt
• Granlukt
• Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton (vad är Kalle Anka jämför med det?)
• Mysfaktorn
• LEDIGT

Simson och Delila

En stor fråga som jag har funderat över dagar och nätter i flera veckor:

Ska jag spara ut håret? Spret eller burr?

Matilda utmanade mig att göra det här inlägget lite djupare på något sätt, och jag måste ju anta utmaningen även om det bara handlar om hår.

En gång för inte så länge sedan läste jag en tjejtidning hos en kusin, såna som jag egentligen avskyr väldigt mycket. Men de kan vara ganska roliga att läsa i alla fall, och jag tycker särskilt mycket om skönhetstipsen. De är så... ja, jag vet inte. Lustiga. Nå, ett av tipsen var helt enkelt: ha långt hår. Långt hår utstrålar kvinnlighet, skönhet, välmående och så vidare. Sånt som killar gillar, helt enkelt! Och eftersom bekräftelse från dudes är allt unga tjejer vill ha och behöver är det väl klart att vi vill ha långt hår! Jag tyckte att det var jätteroligt.

Min bror brukar ganska ofta beklaga sig över att det är för få tjejer som har kort hår, alltså verkligen superkort hår. Han tycker att fler tjejer borde snagga sig, eftersom vissa kan vara så otroligt snygga i det. Och det tycker jag att han har rätt i. Personligen tycker jag att jag har alldeles för stort ansikte för det, haha.

Ja, okej, djupt blev det kanske inte. Men lite mer substans än bara två bilder på mig. Jag kunde ju ha skrivit något om Simson i Gamla Testamentet vars styrka sitter i håret, men jag hade lite svårt att relatera till det.

Jag har väldigt tråkigt.

Fredag

Ikväll är jag faktiskt ganska tillfreds med livet, för första gången på ett antal veckor känns det som. Vet inte om det beror på att det är helg, att det snart är jul eller att jag just drack en stor kopp av världens godaste kaffe. Det är nog lite av alla tre tror jag. Snön ligger så fint och fluffigt, och temperaturen har äntligen nått minus tio. Nu är det varmare tror jag, men det känns bra att veta att det har varit kallt.

Det är en rolig grej på gång förresten. Min familj har ju som kanske vissa vet en del romska vänner. Kaléromer, som har de här fina, stora kjolarna och puffiga blusar respektive urtjusiga hattar och kostymbrallor. En kvinna som heter Tanja, som min mamma jobbar en hel del med, har bett mig försöka sy upp en enkel blus åt henne. Det känns skitroligt, det är liksom raka motsatsen till vad jag brukar sy. Det blir att frossa i puffärmar, paljettyg, volanger och spets. Jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker att kaléromer klär sig fantastiskt vackert och att deras kläder bara skriker stolthet. Det känns som en ära att få sy en sån här blus, med tanke på vilka regler de har för hur de ska se ut. Var volangerna ska sitta och så vidare. Nervöst, men väldigt roligt.

Nu ska jag se om kladdkakan tinar som den ska!

Dagens apa/dagens låt

Måndag

Idag har jag haft en riktigt känslig dag. Det började med två alkisar på bussen som gjorde mig jätteledsen. Jag vet inte om nån minns att jag har skrivit om den lille gubben på busshållplatsen med sin desperata blick och flaska, men att se sånt kan verkligen krossa mitt hjärta i flera dagar efteråt. Efter alkisarna på bussen hände det egentligen inget stort, förutom att jag var allmänt less och bitter. På kvällen har jag varit hos min lille farfar, vilket inte alls är bra när man han en sån tunn-hudad dag. Min farfar är 98 år gammal, och ja. Det är väldigt gammalt, kort sagt. Ålderdom gör mig inte glad. Hela dagen har jag egentligen bara varit ledsen över allt möjligt som är sorgligt här i världen. Idag har mitt hjärta varit väldigt stort och mjukt och min hud har varit tunn som filodeg. Imorgon vill jag vara hemma.

Lördag

Idag har jag och några klasskompisar jobbat på Mefos och scannat in hundra miljoner EU-rapporter om stålindustrigrejsimojs. Jag har stått vid en kopiatorscannerapparat hela dagen och scannat in rapport efter rapport. Första sidan, en sammanfattning och en innehållsförteckning från varje rapport. Sen ska de mailas till de som sitter och matar in texten i ett register. En rapport kan heta till exempel:

Eller:

Det var faktiskt inte så tråkigt som det låter. Det var ganska avslappnande att stå och scanna, det var enkelt men man kände ändå att man åstadkom något. Dessutom får klassen 20000 när vi är klara. SJUKT VÄRT.

Så i fredags öppnade jag champagne och serverade plankstek till glada lärare på Bryggeriet, idag har jag scannat och imorgon ska jag mata in text. Varierad jobbhelg i alla fall.

Torsdag

Ja, dagen var... kass. Jag var surig, idrotten var inte bra, allt var allmänt opeppt. Morgonens känsla av att detta var en dag som skulle spenderas under dubbla täcken stämde precis, och att jag drog mig iväg till skolan imorse tillförde inte någon någonting. Ja, jag hann klippa ut några delar till min anorak, men annars var det ganska ovärt. Som tur var räddade Fanny dagen idag också, med "pluggkväll" som mest blev glass, glögg, How I met your mother och recept på god mat.

Det känns som att det är en massa människor jag inte har träffat på en triljard år. De bor nånstans på Örnäset tror jag, relativt nyinflyttade. Högt upp. En lutande balkong har de, och utsikt över halva stan. Vi kanske borde hitta på någonting. Någon gång.

Onsdag

Ja, först och främst är jag väldigt stressad. Över allt möjligt, men mest över att börja kvart över åtta på morgonen. Jag klarar inte av det! Det känns som att man inte hinner med sig själv, hela dagen blir konstig och allt blir bara jobbigt. Jag är trött, frustrerad, har ingen motivation och hinner inte med något vanligt. Allt är stökigt, jag har inga pengar, trivs inte i mina kläder, får dålig vinterhy och är lättirriterad och vill bara skälla och bråka på allt och alla utan anledning. Så känner jag just nu, men tidigare ikväll fick jag i alla fall koppla av litegrann på teatern. Jag fick några fribiljetter till Måsen, så jag bjöd med Fanny, Maya och Mayas mamma Maria. Den är väl okej, men alldeles för mycket babbel och upprepningar gör att den blir lite träig.

Jag har ungefär 11% motivation att gå till skolan imorgon. Åh vad jag vill slippa gå dit. Men liksom... Jag vill inte göra något hemma heller. Argggghhh