söndag 29 mars 2009

Söndag kväll

Jag kan skriva ett inlägg efter varje dag jag har jobbat, om alla knäppgökar som kommer dit. Dagens:
1. En kvinna och två män i medelåldern mellan klockan ett och halv tre kanske. Dricker mycket öl och lite konjak och när de börjar bli lite på lyset börjar kvinnan prata högt i sin mobil (inställd på högtalare) om hur hon och en av karlarna brevid henne, samt en annan kvinna, skulle ha haft en superhärlig trekant. Och detta skriker hon som sagt i telefonen, jättehögt.

2. En kvinna kommer in, ser lite trött ut. Detta är också kring klockan två. Hon beställer och betalar för en hel karaff vin, bara till sig själv. Lite senare, när jag går förbi berättar hon för någon i telefonen att hon sitter på Exotic och dricker lite vin, eftersom hon "var ute och söp till som fan igår". Sen beställer hon in en halv karaff till (och denna kvinna har just druckit en hel karaff själv!), och betalar. Efter en stund reser hon sig upp, tar på sig jackan och går. När min jobbarkompis ska plocka undan från hennes bord märker han att den lilla karaffen saknas. Han frågar om jag har plockat undan den, men det har jag ju inte. Kvinnan har alltså tagit med sig karaffen och vinet hem, under jackan.

3. Två lite äldre män kommer in, sätter sig vid ett bord, dricker vin och äter och tar det mycket lugnt. När min jobbarkompis ska servera öl till några bakom dem, råkar han välta brickan så att några glas faller ner på golvet och krossas, och det stänker ganska mycket öl på den ena mannen. Han bryr sig inte speciellt mycket, han är ganska lullig och skrattar bara åt det. Jag kommer med en sopborste för att sopa upp glassplittret, men då säger han nej och skrattar och hoppar ner på golvet och börjar plocka upp allt splitter åt mig. Jag försöker invända, men då säger han bara "ääsch, du är så ung och fräsch, jag är gammal och van vid att gräva i smutsen!" Och så ser han helt glad ut. När han sen kommer för att betala vid disken så ger han oss 100kr i dricks och säger att han gillade oss så mycket (ehehe).

lördag 28 mars 2009

Inte jag inte

Nej, jag släckte inte under Earth hour. Det är lite synd, men är man så vansinnigt mörkrädd som jag är och dessutom ensam hemma så är det ingen hit. Jag hade förmodligen dött om jag hade släckt, allvarligt talat.

fredag 27 mars 2009

Hit och dit

Uuuuhhhhh...



Det var det.
Idag var jag bara med på ett kort möte om kläderna och sen fick jag en rundtur i huset. Som jag inte orkar berätta om, det var stort, det var fint, det var som en labyrint; ni fattar. Jag har nästan inte fotat någonting, bara typ två foton på utsidan av Dramaten.

Och jag känner mig så kass. De här dagarna har ju självklart varit jättelärorika och spännande, men jag är så arg på mig själv för att jag alltid ska bete mig som en idiot. Å ena sidan är jag så himla glad över att få varit där och se allt, det har varit roligt, intressand osv osv. Men å andra sidan är jag så himla glad att det är över. Ja, tyvärr. Att bara vara i vägen är inte så himla kul. Hade jag kunnat hjälpa till med något hade jag ju mer än gärna gjort det, men de var så otroligt fokuserade. Äsch. Jag vet inte. Jag vill ju i alla fall fortfarande bli kostymdesigner/kostymtecknare/vilken titel man nu behagar använda. Men jag vill inte vara en korkad praktikant.

Så jag slutade vid halv tolv, då vandrade jag runt lite planlöst på stan och visste inte riktigt vad jag skulle göra av mig själv. Gick i affärer för att eventuellt tröstshoppa lite. Jag gick på Topshop igen, Beyond Retro, skoaffärer och så vidare, men jag var så trött att jag inte hittade någonting. Vilket både sög och var ganska bra. Men jag är inte så fattig atm, så något ville jag ha. Sur.

Nu har jag några timmar att slå ihjäl innan jag ska till Arlanda.

torsdag 26 mars 2009

Final

Ojojoj. Nu har jag äntligen fått igång mitt internet igen, igår ville det inte alls. Och jag är så himla trött. Dramaten är underbart, eller i alla fall kostymateljén, eftersom det är det enda jag har sett. Typ tusen rum; "tillskärning dam" "tillskärning herr" "skrädderi dam" "skrädderi herr", en kvinna som gör skor och läderstuff, ett enormt färgkök/patineringsplace och en miljard människor som jobbar där. Och ingen av dem har tid med mig. Jag har väldigt lite att göra, eftersom jag inte direkt kan hjälpa dem med något. Och de är otroligt stressade eftersom premiären på "Final" är om typ två veckor. Min handledare, kvinnan som ritat kostymerna till denna, har förstås lite saker jag kan kolla på eller göra då och då, men hon är ju också väldigt upptagen med andra saker. Så det blir en hel del pinsamma stunder av att bara stå och stirra och göra ingenting. De som jobbar där är så himla stressade, så de har verkligen ingen lust att prata. Dessutom verkar de inte ha mycket till övers för nervösa praktikanter som inte kan någonting. Men det betyder ju inte att det inte är helt underbart fantastiskt att få vara där!
En sak jag inte fått göra än, men som jag väldigt gärna vill, är att se kostymförrådet och, eh, själva Dramaten. Jag har fortfarande ingen aning om hur det ser ut på de andra ställena än ateljén, restaurangen och lilla scenen. Jag ska höra imorgon om det kan finnas någon som har tid att ge mig en kort rundtur.

Nå. Igår satt jag och läste manuset några varv eftersom ingen hade tid med mig (vilket jag förstår), sen gick jag och A-M ut och bytte ett par skor och köpte smycken till uppsättningen på världens underbaraste butik. Antikt gammalt och nytt, eller nåt i den stilen. Nån har säkert varit där, och ni förstår mig isåfall! Massvis med gamla fina smycken från golv till tak, tygblommor och hattar och allt! Och ganska billigt. Jag förälskade mig i alla överdådiga gyllene medaljonger med religiösa motiv och alla jättevacka tygblommor. Och två charmiga, lite äldre karlar som jobbade där, varav en hade väldigt välplockade ögonbryn, mascara och en söt liten hästsvans. Jag måste definitivt dit igen.

Resten av dagen gjorde jag inte så mycket, kollade på skisser, skådespelare som provade alla vackra kläder och blev vansinnigt trött på slutet. Åkte hem, hann få i mig lite middag och flängde iväg med Paula för att gå på Teater Scenario och se en pjäs om asylsökande och folk som jobbar på migrationsverket. Intressant, men TRÖTT.

Idag har det bara varit genomdrag av hela pjäsen. Som för övrigt handlar om ett antal bekanta i 30-årsåldern som firar nyår tillsammans och tjorvar om pengar, lojalitet och kärlek. Låter väldigt unikt, eller hur? Den är skriven i slutet av 1800-talet, men utspelar sig nu på 50-talet. Vilket förstås betyder underbara kläder. Jag slutade kanske vid tre nån gång, och gav mig ut på stan. Men jag blev lite uppstressad av alla jäktande människor så jag gav upp ganska snabbt. Jag gick på Topshop, hittade inte grejerna jag hade spanat på, gick ut och for till Gudrun Sjödén för min mammas räkning. Sen skulle jag handla mat till min middag, men det gick inte så bra. Jag är verkligen glad att jag inte bor ensam vanligtvis, jag skulle svälta ihjäl! Det slutade med två majskolvar, lite bröd, vindruvor och lite godis. Jag har ätit helt otroligt dåligt ända sen jag kom hit, jag måste nog göda upp mig lite i helgen när jag är hemma igen.

Vad kan jag mer berätta...? Det är redan ganska långt det här, men det finns så mycket att säga! Jag är bara så trött, så det blir bara gegga av allt jag skriver. Jag känner mig lite ensam, önskar att någon av er, kära vänner, var här och tittade på tv och åt godis med mig. Imorgon åker jag hem till verkligheten.

tisdag 24 mars 2009

Förväntansfullt

Nu ligger jag i soffan hemma hos Paula och har äntligen tjorvat igång internettet. Paula har inte dykt upp än, den kvinnan lever sannerligen inte ett händelselöst liv. Hon är aldrig hemma! Men det är faktiskt ganska skönt att vara ensam ett tag. Hennes lägenhet är så mysig och fin, och utanför fönstret rullar tågen på Nockebybanan förbi med jämna mellanrum. Det är så tyst och skönt här. Resan gick också bra, lite tugnt var det att släpa på väskorna och datorn, men det gick änfå smidigt.

Och imorgon 9.30 är jag på Dramaten!

måndag 23 mars 2009

DAA1201

Jag håller på att bli fullkomligt galen på min datalärare. Galen! Hennes gnälliga, släpiga röst, hennes tröghet, hennes knappt existerande torra humor... Och hon säger bakanför istället för bakom! Whyyyyy? D:

Bara 35 minuter kvar... Jag måste klara det!


Om hon bara kunde hålla tyst nån gång.

torsdag 19 mars 2009

Ännu en vecka

Åh. Den här veckan har jag varit sådär gränslöst frustrerad igen. Jag orkar inte gå in på några detaljer, men äsch. Jag vet inte om det bara är för att jag är trött. Finns det något sätt att lösenordsskydda enstaka inlägg på blogspot?

Fierce!

Idag kom jag på vem jag ser ut som när jag har mina glasögon på mig! Christian från Project Runway!