En stor fråga som jag har funderat över dagar och nätter i flera veckor:
Ska jag spara ut håret? Spret eller burr?
Matilda utmanade mig att göra det här inlägget lite djupare på något sätt, och jag måste ju anta utmaningen även om det bara handlar om hår.
En gång för inte så länge sedan läste jag en tjejtidning hos en kusin, såna som jag egentligen avskyr väldigt mycket. Men de kan vara ganska roliga att läsa i alla fall, och jag tycker särskilt mycket om skönhetstipsen. De är så... ja, jag vet inte. Lustiga. Nå, ett av tipsen var helt enkelt: ha långt hår. Långt hår utstrålar kvinnlighet, skönhet, välmående och så vidare. Sånt som killar gillar, helt enkelt! Och eftersom bekräftelse från dudes är allt unga tjejer vill ha och behöver är det väl klart att vi vill ha långt hår! Jag tyckte att det var jätteroligt.
Min bror brukar ganska ofta beklaga sig över att det är för få tjejer som har kort hår, alltså verkligen superkort hår. Han tycker att fler tjejer borde snagga sig, eftersom vissa kan vara så otroligt snygga i det. Och det tycker jag att han har rätt i. Personligen tycker jag att jag har alldeles för stort ansikte för det, haha.
Ja, okej, djupt blev det kanske inte. Men lite mer substans än bara två bilder på mig. Jag kunde ju ha skrivit något om Simson i Gamla Testamentet vars styrka sitter i håret, men jag hade lite svårt att relatera till det.
Jag har väldigt tråkigt.
