Ananananas

Mina dagar flyter fram i ett otroligt lugnt tempo. Som för Ylva, fast betydligt mindre ångestfyllt. Cykla till jobbet, jobba, cykla hem, duscha, se nåt avsnitt Morden i Midsomer. Inget mer. Knappt något umgänge med andra människor heller. Jag står på standby, och det är så himla skönt. Nu ska jag äta ananas.