Den perfekta fredagseftermiddagen

Komma hem från skolan, byta till hemmakläder, käka lite, kolla datorn. Och sen det allra bästa: krypa ner i min varma, mjuka säng med en varm, mjuk liten hund och sova/slöa bort precis hur lång tid vi vill. Bara ligga där, slumra till lite, vakna till, fundera, klia hunden lite bakom öronen, lyssna på hur hon snarkar. Åh så underbart!

Frustration

Jag blir galen på symaskiner som inte funkar utan någon uppenbar anledning. Galen, knäpp, skogstokig, jag får psykbryt och blir helt fläng. Min trogna grönis (som inte har varit så trogen) har bestämt sig för att krångla ihop allt jag försöker sy till en liten boll av förtvivlan och galenskap. Jag som just hade börjat med min nyårsklänning, lite pigg som jag var för ovanlighetens skull. Tacka vet jag skolan, då kan man bara välja en annan av de femtielva maskinerna och låtsas som ingenting. Nu har jag inte ens lyckats åstadkomma ett enda litet insnitt.

Nu ska jag kolla på How I met your mother och äta chokladpudding istället. Chokladpudding är min och pappas totala favorit. Det har blivit tradition att vi äter det så fort mamma är borta, vi påstår att det är för att trösta oss, hon säger att vi bara firar. Men vi vill helt enkelt bara fortsätta med en fin tradition.

I klistret

Jag är så trött på allt gegg som jag skriver i bloggen. Bla bla bla bla bla. Har tusen ej publicerade inlägg som bara blev för blöööööööh för att läggas upp. Det finns ju en massa saker som jag tycker om en massa saker, jag kanske borde skriva om dem istället. Men då blir det så pretentiöst. Svår balansgång.

Jag vill förnya mig. Städa bort allt onödigt som bara tar tid. Sånt som jag faktiskt ärligt talat inte bryr mig om eller vill ha och göra med. Känna att jag är en (1) individ och inte en kladdboll tillverkad av litegrann av alla runt omkring mig. Resa ensam till Peru kanske.

Måndag

Snart ska jag till skolan. Jag är lite trött men det är bara en vecka kvar. Jag har för första gången på veckor känt lite inspiration till att klä upp mig, så idag har jag hängselklänning, lång grå kofta, leopardben och en Vivienne Westwood-scarf jag fick av Sara i julklapp. Orkar inte fota, blir ändå bara dåliga bilder såhär i mörkret. De senaste veckorna har bara varit en gröt av likadana dagar. Samma kläder har jag haft också, hundralappsjeansen från HM, en tröja och mys-skorna från Sugar. Men nu är det andra bullar som sagt. Har till och med bytt ringsignal på mobilen! Värsta värsta!

Gud vad min blogg ser tråkig ut. Men jag gillar att det orangea på inläggsrubrikerna matchar apan i kanten.

Önskelista

Om jag fick köpa vad jag ville just nu så skulle jag nog köpa:

Kängor

Klänning

...Väst?

Underbara All Saints...!

Tyvärr är min budget såhäääääääääääääääääär tight.

Temadag

"Du konsumerar, du styr" - God jul!

Idag har jag försökt göra lite julshopping. Bara ordet ger mig rysningar, julshopping. Stress, konsumtionshets, maniska människor som rusar omkring på desperat jakt efter klappar, trötta barn, varmt och jävligt. Föräldrar med prestationsångest för att det ska bli den bästa sagojulen någonsin. Kosta vad det kosta vill. Jag gillar verkligen inte att gå på stan längre, det är bara jobbigt och tröttsamt. Särskilt till jul när det är förväntat av en att man ska handla massormassormassor och stämningen i affärerna är någon slags blandning mellan panikångest och pengaparty. Det dödar all inspiration till att köpa julklappar för att det är roligt, för att man vill det och för att man vill hitta den där speciella julklappen till nån man tycker om, för att det är en trevlig grej. Min hjärna bara kokar över sju gånger om och helst av allt vill jag bara strunta i det, åka hem och lägga mig på soffan med en våt trasa över pannan. Och ovanpå allt det där så måste man lyssna på den där hysteriska julmusiken som brölar i varenda affär. Och det där är man en del av...

Vi var på utställningen Fair Fashion på museet med skolan förra veckan. Jag vet inte om jag behöver utveckla detta med ett tal om bomulls- och klädindustrin, men det är inga muntra nyheter för en som gillar att köpa nya kläder i alla fall. Det vet väl de flesta innerst inne. Efter att ha sett filmen på museet som en hemsk påminnelse om alltings jävlighet så vill jag aldrig köpa något nytt igen. Men det har jag såklart gjort, argh. Och det känns... ganska hopplöst. Vad ska man göra åt det liksom? Ett par eko-märkta jeans behöver bara ha ekologiskt tyg i fickpåsarna för att kalla sig ekologiska. I fickpåsarna! Vilka ska man då lita på?

Men åter till julen. Sara skrev att hennes familj har tänkt strunta i det där med julklappar i år. Det verkar väldigt skönt, men samtidigt tror jag inte att jag skulle vilja skippa det helt. Däremot skulle jag vilja skära ner på det ordentligt. Jag reagerar bara på julpaniken med att vilja spy på alltsammans, och jag är ändå ett stort fan av jul. För mig är det en sjukt mysig dag, helt enkelt. Jag är bara så lättpåverkad av all gegga som kletas på en hela november och december och blir stressad och förvirrad.

Ja, för att avsluta lite positivt så kan jag ju prata lite om vad jag verkligen gillar med julen:

• Julmusik från 40-talet. Luddigt ljud, smörigt och filmmusikigt.
• Min bror kommer hem
• Risgrynsgröt
• Granlukt
• Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton (vad är Kalle Anka jämför med det?)
• Mysfaktorn
• LEDIGT

Simson och Delila

En stor fråga som jag har funderat över dagar och nätter i flera veckor:

Ska jag spara ut håret? Spret eller burr?

Matilda utmanade mig att göra det här inlägget lite djupare på något sätt, och jag måste ju anta utmaningen även om det bara handlar om hår.

En gång för inte så länge sedan läste jag en tjejtidning hos en kusin, såna som jag egentligen avskyr väldigt mycket. Men de kan vara ganska roliga att läsa i alla fall, och jag tycker särskilt mycket om skönhetstipsen. De är så... ja, jag vet inte. Lustiga. Nå, ett av tipsen var helt enkelt: ha långt hår. Långt hår utstrålar kvinnlighet, skönhet, välmående och så vidare. Sånt som killar gillar, helt enkelt! Och eftersom bekräftelse från dudes är allt unga tjejer vill ha och behöver är det väl klart att vi vill ha långt hår! Jag tyckte att det var jätteroligt.

Min bror brukar ganska ofta beklaga sig över att det är för få tjejer som har kort hår, alltså verkligen superkort hår. Han tycker att fler tjejer borde snagga sig, eftersom vissa kan vara så otroligt snygga i det. Och det tycker jag att han har rätt i. Personligen tycker jag att jag har alldeles för stort ansikte för det, haha.

Ja, okej, djupt blev det kanske inte. Men lite mer substans än bara två bilder på mig. Jag kunde ju ha skrivit något om Simson i Gamla Testamentet vars styrka sitter i håret, men jag hade lite svårt att relatera till det.

Jag har väldigt tråkigt.

Fredag

Ikväll är jag faktiskt ganska tillfreds med livet, för första gången på ett antal veckor känns det som. Vet inte om det beror på att det är helg, att det snart är jul eller att jag just drack en stor kopp av världens godaste kaffe. Det är nog lite av alla tre tror jag. Snön ligger så fint och fluffigt, och temperaturen har äntligen nått minus tio. Nu är det varmare tror jag, men det känns bra att veta att det har varit kallt.

Det är en rolig grej på gång förresten. Min familj har ju som kanske vissa vet en del romska vänner. Kaléromer, som har de här fina, stora kjolarna och puffiga blusar respektive urtjusiga hattar och kostymbrallor. En kvinna som heter Tanja, som min mamma jobbar en hel del med, har bett mig försöka sy upp en enkel blus åt henne. Det känns skitroligt, det är liksom raka motsatsen till vad jag brukar sy. Det blir att frossa i puffärmar, paljettyg, volanger och spets. Jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker att kaléromer klär sig fantastiskt vackert och att deras kläder bara skriker stolthet. Det känns som en ära att få sy en sån här blus, med tanke på vilka regler de har för hur de ska se ut. Var volangerna ska sitta och så vidare. Nervöst, men väldigt roligt.

Nu ska jag se om kladdkakan tinar som den ska!

Dagens apa/dagens låt