Vi var på utställningen Fair Fashion på museet med skolan förra veckan. Jag vet inte om jag behöver utveckla detta med ett tal om bomulls- och klädindustrin, men det är inga muntra nyheter för en som gillar att köpa nya kläder i alla fall. Det vet väl de flesta innerst inne. Efter att ha sett filmen på museet som en hemsk påminnelse om alltings jävlighet så vill jag aldrig köpa något nytt igen. Men det har jag såklart gjort, argh. Och det känns... ganska hopplöst. Vad ska man göra åt det liksom? Ett par eko-märkta jeans behöver bara ha ekologiskt tyg i fickpåsarna för att kalla sig ekologiska. I fickpåsarna! Vilka ska man då lita på?
Men åter till julen. Sara skrev att hennes familj har tänkt strunta i det där med julklappar i år. Det verkar väldigt skönt, men samtidigt tror jag inte att jag skulle vilja skippa det helt. Däremot skulle jag vilja skära ner på det ordentligt. Jag reagerar bara på julpaniken med att vilja spy på alltsammans, och jag är ändå ett stort fan av jul. För mig är det en sjukt mysig dag, helt enkelt. Jag är bara så lättpåverkad av all gegga som kletas på en hela november och december och blir stressad och förvirrad.
Ja, för att avsluta lite positivt så kan jag ju prata lite om vad jag verkligen gillar med julen:
- Julmusik från 40-talet. Luddigt ljud, smörigt och filmmusikigt.
- Min bror kommer hem
- Risgrynsgröt
- Granlukt
- Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton (vad är Kalle Anka jämför med det?)
- Mysfaktorn
- LEDIGT
1 kommentar:
Åh, jag älskar Karl-Bertil Jonssons julafton!! Men tycker inte heller om stressen kring jul, nej... Något tips på 40-talsjulmusik? Jag måste tipsa om Motown Christmas - Jul-soul! Tex "what christmas means to me" med Stevie Wonder.
Skicka en kommentar