Men tråk då

Ibland känner jag att jag skulle vilja skriva om något djupare, viktigare och intressantare. Lite mer om saker jag tänker på och saker jag tycker. Men det blir alltid så töntigt då, så det får väl fortsätta vara lite småtrist häromkring.

Idag har jag suttit kvar efter skolan som vanligt, sytt danskläder. Som vanligt. Men imorgon blir vi klara. Imorgon måste vi bli klara. Det ska bli skönt att få gå hem direkt efter skolan i fortsättningen och ägna textiltimmarna till att sy saker till mig själv och inte till några treor som ändå inte ger oss betalt. Jag var piggare än vanligt på eftermiddagen, men sen skulle jag åka hem och då blev jag bara sur och less. Nu är jag på ganska dåligt humör och hatar det mesta jag rör vid. Jag är dessutom fortfarande rastlös. Och jag har ingenting att göra imorgon. Jag gillar inte ens Valborg så mycket, man ska ut och plaska och kolla på nån brasa och alla äckliga 14-åringar springer runt och är fulla och jävliga. Jag har ingen aning om vad jag ska hitta på.
Nu får jag nog sätta stopp för bloggandet, innan jag låter alldeles för bitter och jobbig!

Måndag

Jag fick just veta av Sara att en tjej som gick i vår klass ett tag på högstadiet nyss har dött i en bilolycka. Hon gick bara med oss ett tag, sen flyttade hon till västerbotten, och jag kände henne aldrig särskilt väl. Men visst känns det konstigt, hon var ju bara lika gammal som oss. Bara sexton-sjutton år.

Bara sådär. Och visst får saker och ting ett helt annat perspektiv, nu känns inte jobbiga läxor och sitta över på skolan så farligt längre. Det känns så konstigt att tänka på.

Hur jag vill klä mig just nu

Kort och gott:

Vill man vara fin...

Ljuva fredagseftermiddag. Jag brukar ofta sova en stund efter skolan på fredagar, bara krypa ner i soffan under den stora ullfilten med hunden på magen och stänga av. Jag kan nog gå så långt som att säga att det brukar vara veckans bästa stund. Men idag fick jag inte njuta av min sovstund. Idag ägnade jag mig istället åt att orsaka mig själv intensiv smärta, genom att premiäranvända min nya epilator. Jag blev positivt överraskad efter vad jag har hört folk säga, det gjorde såklart ont, men inte riktigt så ont som jag hade varit inställd på. Det tog en liten stund, och den fick inte riktigt tag i de minsta, finaste håren, men jag är nöjd.

Imorgon är det animevisning på Kronan, kom dit vettja! I alla fall efter klockan sju, innan dess visar vi ingen film och då är det inte lika värt. Dessutom kostar det bara 40 kr efter 19.00! Vi visar Porco Rosso och Cat soup, och den är ju bara underbar.

Peppar peppar

Idag har jag suttit i några timmar och försökt få grepp om Kalevala, för om två veckor förväntas jag hålla ett föredrag för mina stackars klasskamrater om alla kvarnar och smeder och sånger och allt vad det är, och dessutom göra det bra. Jag har tänkt vara ambitiös. Men jag har blivit lat. Väldigt lat. Det är dags att ta tag i något ordentligt, så kanske jag får lite grepp om saker och ting. Det är inte det att det inte är intressant, för det är det verkligen. Men jag har en tendens att föredra att ligga på soffan, spela DS och vifta med tårna och låtsas som att jag kommer göra allt imorgon.

En annan sak som jag har gjort idag som är ambitiös och tidkrävande är att sy på danstreornas kostymer. Som måste vara klara nästa vecka. Panik. Men våra glammiga stjärnmasker av enhörningsläder blir i alla fall ganska bra, förutom att de ger lite KKK-vibbar på något sätt. Ännu värre blir det som man vänder dem uppochner, då blir de riktigt läskiga.

Annars då? Ja, ni vet ju hur det är/kan vara. Trött, less, oinspirerad. Opepp är väl det rätta ordet nuförtin. Jag vill ju åka till Stockholm, men på ett sätt känns det bara så... opepp. Jobbigt att resa, typ. Nu ska jag ta en rågmacka och läsa Kalevala. För jag har gett mig 17 på att göra det här ordentligt. Äta kvällsfika och läsa finskt nationalepos.

Inställt, jaha.

Jaså, inget Japan Expo. Jag är inte vansinnigt förvånad, men det var väl trist. Inte för att jag hade några som helst förväntningar på det, förutom att få gå på någon slags tillställning. Nu vet jag inte om jag ids åka på meeten, eller rättare sagt för att träffa folk, klart jag vill träffa alla, men samtidigt... Jag behöver pengarna, och kan man avboka flyget (som jag inte vet om man kan, kan man inte är det ju ganska givet att jag åker) så kanske jag stannar hemma och sparar mina slantar. Jag vet inte faktiskt! Inte alls! Måste fundera. Träffa folk väger ju ganska tungt.

Vi var och hälsade på farfar ikväll. Han var faktiskt ganska pigg och glad, och det verkar vara ganska bra med honom. Han blev jätteglad för att vi tog med oss cola till honom, som han älskar. Sen började han prata en massa om hur det var när han var liten, herreminje! Han är så oändligt gammal! Han berättade om när den första elen kom på järnledningar till byn han bodde i, och hur alla byns gubbar satt i köket och väntade på att lampan skulle tändas. Och när hans pappa köpte byns första bil för 6500 kr. Hur de, innan bilen, åkte häst och släde över isen för att gå i kyrkan eller åka in till Piteå. Och alla krig han har varit inkallad till, vaktat gränser och pulsat i snön och haft det jävligt. Det har verkligen hänt galet mycket saker på 1900-talet! Och ändå är han så modern och med i allt som händer i världen.

Blä

Åh. Farfar är ganska sjuk, han har lunginflammation och ligger såklart inne på sjukhuset, och det är inte så bra ställt med honom. Med tanke på att han är 98 år så är det ju inte så konstigt, men det känns jävligt konstigt. Han har som aldrig varit sjuk på riktigt, lite småkrämpor bara, och han bor ju ensam utan hemhjälp och är fullständigt klar i huvudet och stapplar omkring med sin lilla käpp och pysslar, fixar, läser böcker och spelar piano. Men nu har pappa sagt att det är bäst att vi åker och hälsar på honom så snart som möjligt. Och hans syskon kommer upp från Göteborg. Så det är på det viset.

Drömtydning?

Ojojoj vilken knäpp dröm jag hade inatt. Min hund Tjappis, som är en väldigt glad, snäll och feg liten typ, hade börjat umgås med ett ligistgäng fyllt med bad dogs som bara var ute efter att bråka och slåss. Hon hade klurat ut hur man öppnar altandörren själv, och sen stod hon i trädgården och pratade med dem genom ett hål i planket.

Senare började hon skicka konstiga sms till mig där det stod saker som att de skulle spöa nån uppkäftig jycke och liknande. Jag blev jätterädd, och bestämde mig att gå och hälsa på Petra och Helene från min klass. Det var mitt i natten och de bodde en ganska lång bit bort, så jag tänkte ringa Petra på vägen så att jag hade någon att prata med. Men jag kunde inte hitta henne bland mina kontakter i telefonen! På något sätt visade det sig att jag av någon anledning hade döpt henne till "Shinkou Shuukyou Gakudan NoGoD" istället för "Petra", och det var därför det var så svårt att hitta! (Det är ett band, för er som inte vet).

Ja, well. Knäppt.

Ligist!

Filmhög

Den här veckan har varit en vecka av filmköpande. Åtta av mina favoritfilmer för 200 kr!

Fantastiskt!

Nyhetsdygnet

Igår...

...hängde jag med det tvivelaktigt coola gänget och spånade idéer på hur vi kan uppnå högre coolstatus än det riktiga coola gänget. Att resa runt jorden, bli en experimentell teatergrupp eller börja röka pipa var tre heta förslag. Förutom att spana på coola kids åt vi glass och tumbrottades. Vi har alltså en lång väg att gå innan vi blir riktigt coola. På kvällen kladdkaka, några avsnitt Scrubs och Rockband. Sämre kan man ha det en måndagkväll.

Idag...

...har jag legat i soffan och spelat DS, bokat flyg till Expohelgen, klippt mitt hår och lyssnat på Dorlene Love. De gör mig så pigg och glad!

Ikväll...

...ska jag träffa några av mina klasskompisar, se på film och äta opålitlig mat.

Söndag

En dag som började rätt pissigt, blev sämre, ännu sämre, vände och blev till sist ganska bra. Jag sitter och lyssnar på fantastiskt energiska Dorlene Love och surfar runt på olika skolor och utbildningar att gå efter gymnasiet. Det är väl rastlösheten som gör det. Tänk bara; tvåårig teaterkostym och historiska dräkter på Tillskärarakademin i Göteborg, treårig kostym/scenografi på Dramatiska Institutet i Stockholm (fyra platser...!!!), och bara alla korta kurser i modeteckning och färgning/patinering! Det verkar finnas så många roliga utbildningar. Aaahhaha, den som lever får se. Det finns så mycket jag vill göra! Och just nu går allt bara runt i en cirkel. En ond cirkel.

Tråkiga kväll

Ikväll har jag varit på middag med mina föräldrar hos deras kompisar med fler, men jag gick när de hade druckit en hel del vin och började sjunga norrbottniska vemodiga visor och när två av dem försökte skicka iväg mig på en blind date med deras 22-årige son. Jag hade inga särskilda planer och kände mig fortfarande rastlös, så jag gick en timmes promenad in till stan och runt omkring litegrann. Det hjälpte inte. Jag blev nog bara ännu mer rastlös. Tråk.

Rastlös

Hela jag är som på nålar. Efter att ha däckat och sovit hela eftermiddagen med en sprängande huvudvärk och hål i tån på strumporna (fruktansvärt irriterande) har jag vaknat upp igen och känner mig nu otroligt rastlös. Men jag orkar inte riktigt göra något, jag känner mig varm och tung i huvudet och har dessutom ont i magen. Jag är mer allmänt rastlös angående livet tror jag. Alla är på väg någonstans; Japan, Nya Zeeland, teaterskola i Stockholm och till allmänt plugg på annan ort. Jag vill att det ska hända något spännande för mig också. Men det enda spännande som händer mig just nu är... ja, ingenting? Jag ska väl sätta mig och stirra in i väggen ett tag.

Nej, nu var jag sådär onödigt dramatisk igen. Hitta på något roligt på lovet, någon?

Operation

"Awwwww D:"

Vovven har opererat bort livmodern idag. Urk, stackars kreatur. Hon är jättesnurrig och orkar knappt stå upp. När hon väl måste gå någonstans så bonkar hon in med tratten i dörrkarmar och stolsben och i allt egentligen. Jag sitter brevid och sympatiklappar henne och försöker trösta, men hon orkar inte reagera så mycket. Imorgon mår hon nog bättre.

Tömning av mobilen/uppdatering av livet

Är hunden söt eller är hunden söt?

Borde vintern ta slut eller borde vintern ta slut?

Ja. Mycket mer intressanta bilder fanns det inte på telefonen. Till uppdateringen då. Jag har färgat håret mörkare. Jag har sytt klart Oscarsskjortan på skolan. Jag har blivit kär i Woody från This is England igen, det blir jag varje gång jag ser den underbara filmen. Vilken man! Jag drömde om Dr.Martens natten efter att jag hade sett den, hahaha..!

Öh. Ja. När jag börjar leva ett lite mer meningsfullt liv ska jag kanske blogga om lite mer meningsfulla saker.

Kväller

Åh, giftet igen. Kanske dags att sova.

Älgen du groupe suédois Norrlåtar

Av nyfikenhet kollade min bror om min pappas gamla band Norrlåtar fanns på youtube, och det gjorde de! Här och här, tillexempel. Det finns till och med en cover spelad av en fransman med dragspel. Jag har inte hört mycket Norrlåtar de senaste åren, eftersom de inte är aktiva längre, men jag får så vansinnigt mycket barndomsminnen av det här. Jag tycker inte att de här är de bästa låtarna, men det var ju kul att de fanns i alla fall! Jag vet inte hur mycket ni gillar folkmusik, men Norrlåtar är faktiskt riktigt bra! Jag är allt lite stolt.

Torsdag

Ikväll såg jag teaterhögskolans pjäs Dissocialia. Så otroligt bra! Så fantastisk! Jag älskade den! Det oändliga slutet kunde de gott ha kortat ner, men resten... superbra. Den var så skruvad och intressant, och med en massa roliga detaljer och karaktärer. Som tjejen som släppte bomber som lämnade kattformade kratrar, den amerikanske syndabocken och killen som hade tappat bort sina argument. Och kostymerna var också himla fina. Jag vill verkligen se den en gång till innan den slutar gå nästa vecka.

Nu är klockan strax elva, jag har blött hår, måste sova och har dessutom idrottsprov imorgon och jag har inte ens tittat igenom papprena. Jag är så trött! På allt!

Total vardag

Allt är så normalt just nu att det nästan är löjligt. Klart att det händer lite saker, men vardagen är ändå otroligt vardag. I förrgår fikade jag med Sara, Sara och Joa, igår träffade jag Maya och Sara och tog det lugnt, idag började jag sent och gick till skolan. Det håller på att våra till sig ganska bra här, snön ligger visserligen fortfarande tjock, men solen! Solen!
Det finns alltså knappt någonting att säga om någonting. Inget konstigt här!