Höstrusk

Har en liten höstsvacka. Allt jag gör, klär mig i, säger eller skriver känns bara så himla... tråkigt. Tunt och blaskigt. Och jag är så seg, gör aldrig något kreativt. Men så är det ju ibland, vet ju att det går över snart. Trist när det känns trist bara. Just nu är en sån otroligt vardaglig tid, ingenting sticker ut från dagarna, inget är direkt jättebra men inget är direkt dåligt heller. Vanlig vardag helt enkelt. Det låter klyschigt att säga att man måste få komma bort ett tag, men det ska faktiskt bli riktigt skönt att åka ensam till Göteborg. Eller ensam och ensam, jag ska ju träffa Viktor, men ensam som i ingen härifrån som jag träffar exakt hela tiden. Jaja.