Idag har vi också hunnit mycket. Vi började med Tokyo National Museum, kollade på lite kimonos och sånt. Det var intressant, men vi var så hiiimlaaa hungriga så vi hade lite svårt att fokusera. Vi lämnade museet och gick runt i Ueno ett tag, käkade pasta igen och kikade lite i små butiker. Det var galet brötigt där vi var, men charmigt. När vi ledsnade på Ueno så åkte vi till fina Shinjuku och drack kaffe och skrattade åt host boys som ser ut som palmer. Sen tyckte vi att det var en helbra idé att åka och leta efter en dojo som Sara ska träna i på söndag, så att hon visste vart hon skulle. Dessutom ville hon köpa ett par nya tabis att träna i. Sagt och gjort, vi gick in på stationen och gav oss av på en tur som skulle visa sig ta fyra timmar och ta oss långt ut i Tokyos utkanter. Det var lite jobbigt, men roligt att få se hur det såg ut där ute. Tokyo är verkligen ruffigt, inte alls så välpolerat och välordnat som jag trodde, inte på långa vägar. Men jag älskar verkligen den här stan, väldigt mycket. Den har verkligen någonting speciellt, jag känner mig hemma här. Eller snarare, jag trivs väldigt bra och känner mig lugn och glad här. Att bara gå runt i Shinjuku och titta på alla människor och hus gör mig alldeles pirrig av lycka i magen. Så mycket så att jag har återupptagit mina funderingar på att åka hit och plugga ett tag, som Ylva. Skulle vara hur jäkla kul som helst tror jag. Om pengar skulle finnas alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar