Praktik dag 3

Jag hade ju tänkt att jag kanske bara kunde vara på praktiken två dagar, eller så, på grund av skolan. Men två dagar blev tre, och tre kommer bli fyra. Jag ska dit imorgon också fast jag inte hade tänkt, men jag vill ju så hemskt gärna så så får det bli. Dessutom ska jag dit efter skolan nästa vecka. Eftersom jag inte kan hålla mig därifrån.

Idag har vi varit i Boden allesammans, i stadshuset. Vi var i en typ rättssal på bottenvåningen med stora fönster. Utanför fönstren hade de riggat upp gigantiska strålkastare som skulle simulera dagsljus, och de var så varma så att de smälte all snö utanför och gjorde att det kändes som sommar inomhus. Där jag satt, som ändå var en bit från fönstret, kände man hur det gassade i nacken och det kändes precis som att sitta ute i solen. Ljusterapi kanske.

Så de filmade en scen idag från tusen vinklar och med tusen inställningar. Jag kan inte avslöja för mycket om handligen, hihihihi, men det är ju i alla fall en snubbe som spelar ett tvillingpar. Och ni kan ju tänka er hur överjävligt mycket teknik som ligger bakom för att ordna allt det. Jag orkar inte ens dra igenom allt, men det är basically en kamera med värsta tekniken som filmar två scener och skjuter ihop dem till en. Därför är det så sjuuuuukt noga att inget får flyttas mellan scenerna. Alltså, man får inte ens andas på grejerna så är scenen sabbad. Typ. Det är sån galen teknik som ska ordas med mellan varje liten tagning.

Och det är så roligt att stora delar av filmen spelas in i Luleå. Inte för att det är ovanligt alls, men då blir det ju en hel del lokala statister och småroller. Jag har redan träffat på flera som var med i Romeo och Julia-musikalen (som jag jobbade med förra året för den som inte vet detta) och andra som jobbar på Norrbottensteatern. Och de har känt igen mig! Det känns ju hur bra som helst. Då vet de ju liksom att man finns, och sånt kan ju vara nice för framtida projekt och grejimojer. Apropå projekt, just nu känns det så himla.... uuh att gå tillbaka till skolan. Kan jag inte bara få stanna på filmen? Som kostymassistentens assistent? Snälla? Men ja. Skolan är ju rolig också. Och det är bara lite mer än hälften kvar, ahahahaha. Sen får man se vad som händer. Jag börjar ju inse vilka extrema möjligheter som dyker upp ur en sån här praktik, ihihihihihi. You never know...!

Så imorgon ska vi till Kallax (flygplatsen). Jag hade hoppats på att Tokis och Joakim skulle komma och vara statister och pola med mig, men nu verkar ingen riktigt veta hur detta blir. Hoppas att de kommer. Det är sån himla otur förresten, snubben som ska spela en av de större rollerna i den här scenen har ramlat och brutit axeln. Liksom! Så himla onödigt av honom. Så ingen vet hur vi ska ordna med hans kostym. Krångla på honom polotröja, hoodie och kavaj med en bruten axel känns ju inte helt enkelt. Vi måste förmodligen klippa upp hans kläder, men då kan det ju bli kalabalik med kameravinklar och så vidare. Gah. Det kom upp som förslag att vi bara skulle hänga på honom en cape och sticka till honom ett långt svärd. Då kunde han spela lajvare och problemet skulle vara löst. Varför en lajvare med svärd och hela konkarongen skulle hämta huvudrollen på flygplatsen vet ingen, men än sen då? Haha, ahahaha, hahaha.

Det är så himla mysig stämning på inspelningsplatsen. Jag trivs så bra med allt, alla är så glada och roliga och trevliga. Alla är så trötta och fåniga, det blir så roligt då. Jag längtar till imorgon...!