måndag 28 september 2009

Tugg tugg tugg

De senaste dagarna har jag bara känt att allt jag skriver på bloggen blir irriterande och pretentiöst, men det är väl för att jag i allmänhet känt mig lite taggig. Det är så himla mycket tugg och tjat överallt hela tiden, en massa jobbigt grejs som jag bara vill bli av med. Jag är lite skoltrött, matten ska jag inte ens prata om för den går raka vägen åt helvete, och engelskan är så vansinnigt sövande. Jag vill liksom inte sitta i det där kvava, trasiga, fula klassrummet med alla fjortisar från handelsprogrammet och gnaga om en massa oregelbundna verb. Oregelbundna verb! Vi går trots allt inte i åttan längre, nu kan man väl få slippa de där jäkla verben som jag redan har kunnat i några år? Det är så tråkigt, jag vet inte hur jag möjligtvis ska kunna hålla mig vaken på lektionerna hela skolåret ut. Men så är jag ju lite gnällig också. Jag ska nog flytta ensam upp i bergen tror jag.

söndag 27 september 2009

Resplaner

Högst upp på listan över platser jag vill besöka ligger just nu:
Påskön
Kuba
Istanbul
Tokyo
Någon fin Karibisk ö

När jag blir stor ska jag jobba arslet av mig i Norge och sen ska jag resa upp alla pengar!

torsdag 24 september 2009

Nu får det vara nog!

Näven i bordet! De senaste dagarna har min hy löpt amok, alltså verkligen bara käpprätt åt pipsvängen. Torr, fet och finnig på samma gång, det bara stramar och svider och är rödflammigt. Värre än det brukar vara, även om jag aldrig haft särskilt bra hy. Så himla osexigt problem. Nu vet jag inte vad jag ska göra. Testar just nu Lush's utbud (rengöring och två olika krämer), och det funkar väl inte sämre än något annat, men min hy vill väl bara inte samarbeta med något alls. Funderar på att gå tillbaka till det enda som egentligen funkat någorlunda, Cliniques trestegsserie. Svindyr men bra. Eller relativt bra, bättre än allt annat jag har testat. Jag är så less bara. Råkade se lite Topmodel idag, och de sa åt en tjej att se till att fixa sin hy eftersom den var så dålig, och så kan man ju inte se ut heller. Jag såg inte en enda atom som var fel i hennes hy överhuvudtaget. Men visst, de är ju inte människor heller. Ah, dessa skönhetsideal! Varför måste man vara vacker för att vara vacker?


Nån som har världens bästa tips som kommer fixa min hy nu på en gång, nästan helt gratis och gärna miljövänligt?

Speglingar

Oj, otroligt. Alldeles nyss såg jag - i spegeln på väggen bakom datorn - en spegling i en tavla på väggen bakom -utanför fönstret - uppe på taket - en skata. Vilken grej.

---
För ett halvår sen gillade jag verkligen inte att laga mat och jag var inte särskilt bra på det heller. Men nu har jag plötsligt börjat tycka att det är ganska roligt. Lagade just stekt ris med kyckling, purjolök, paprika, lime, sesamolja och valnötter. Det blev inte alls dumt! Och till efterrätt en halv grapefrukt. Gott gott.

Wow

Jag måste ha dem...!

onsdag 23 september 2009

Träligt

Idag har jag en såndär seg huvudvärk som inte vill ge med sig. Gnagig. Har sovit ett tag på eftermiddagen, nu ska jag se om jag kan bota den med lite kaffe och chill. Det har egentligen varit en väldigt o-huvudvärkig dag, bara en rolig lektion och sen god mat och kompisfika. Och det är redan tjugotredje september, ojojoj. Vart är världen på väg?

söndag 20 september 2009

Rom

(Kom på en sak jag faktiskt vill göra; blogga om vår Rom-vistelse! Varsågoda.)

Ja, Rom. Vilken upplevelse. Vilka blandade känslor. Börjar med ett utdrag ur reseloggen:

"21/7 -09 På vandrarhem i Rom ca 08.30
Gah, vilken jobbig kväll igår! Och vilket jobbigt vandrarhem! Det ligger helt ute i tjotahejti, så vi hade det inte helt lätt när vi skulle hitta dit igår vid midnatt. Grr. Det är inte värt 150:-, blurrrrrhhh (otydliga krumelurer)."

Ja, vi skulle som sagt ta oss ut till vandrarhemmet mitt i natten, och vi hade inte den blekaste aning om var det låg. Nu minns jag inte riktigt längre hur vi försökte lösa det, men jag minns en enda sörja av otydliga tunnelbanekartor, telefonsamtal, tunga ryggsäckar, bussar och till sist i ren desperation en taxi som efter lite förvirrning hittade rätt. Det var jävligt jobbigt alltså. Humöret var inte direkt på topp då, kan man säga.

Men vi kom i alla fall fram till vandrarhemmet, och vilket kasst ställe. Mitt ute i en sliten förort som påminde lite om miljön i "Gomorra", ett fult och trasigt hus med en liten sjaskig trädgård utanför, och till råga på allt så hette det "Peter Pan Youth Hostel". Vad är det för himla namn? Vi blev visade till våra sängar i en sovsal i källaren, i ett rum som mycket uppenbart varit tvättstuga. Men det var i alla fall ingen annan som sov i vår sovsal den första natten, så vi behövde inte vara så tysta. Och vi hade toalett och handfat i anslutning till rummet så vi slapp springa i korridoren. Vi somnade ganska snart, det var i alla fall en oändlig lättnad att vara framme.

På morgonen gav vi oss ut för att köpa frukost och lyckades efter många om och men ta oss in till stan. Det var inte enkelt. Vi åkte först in till Colosseum och satte oss utanför och åt vår frukost i värmen. Colosseum är helt fantastiskt, vilken enorm byggnad. Skithäftigt. Men! Hela Colosseum fungerar ungefär som en rondell för tung trafik, och på den enda yta runtom själva byggnaden där det inte kör bilar är det fullproppat av en triljard tyska/amerikanska/kinesiska turistgrupper med små fjantiga mössor och nyckelband. Fruktansvärt mycket folk. Och fruktansvärt varmt, men det hade vi väl förväntat oss. Vi åt upp frukosten (som bestod av yoghurt, digestivekex, banan och torrt bröd med smaklös ost) och stålsatte oss för dagens enorma prövning: att uppleva Rom utan att dö.

Vi vandrade runt Colosseum lite, vi orkade inte gå in eftersom kön var lika lång som kinesiska muren, och vi nöjde oss med att se det utifrån. Otroligt häftigt, det tål i alla fall att sägas många gånger. Det var definitivt värt trafiken, värmen och trängseln. Sen gick vi vidare till Forum Romanum, och hur många gånger Sara än försökte förklara för oss obildade kunde vi inte riktigt greppa exakt VAD det varit en gång i tiden, men det var ett fantastiskt ställe. Ja alltså, vi fattade väl ungefär vad det varit. En samlingsplats för olika saker, ehe. Vi kan lämna min obildning nu.

Det var FRUKTANSVÄRT varmt. Uppe på en kulle, ingen vind, inget syre, ingen skugga, bara sol sol sol sol sol. Man kunde nästan höra hur det fräste när det stekte på axlarna. Ja, det var inte 40 grader i och för sig, det kan man väl vara glad för. Men i alla fall uppåt 34-35 grader kanske, och det räcker och blir över för oss. Särskilt Sara hade det tugnt i värmen, hon hade så varma kläder på sig.

Nå. Forum Romanum var gratis för oss européer under 18, det var sweet. Och det var enormt. Det täckte en jättestor yta, och det fanns så mycket olika saker att se. Ruiner av byggnader som var helt otroliga, nu minns jag inte exakt allt vi såg, men det var helt klart värt besväret. Det är något speciellt med romerska ruiner, nån slags storhet och mäktighet som inte riktigt försvinner trots att de är just ruiner. Uppe på toppen satte jag och Maya oss i skuggan, tog av oss skorna och sköljde fötterna i iskallt vatten som vi fått från de fantastiska dricksvattenfontänerna. Det kan ha varit den bästa stunden på resan. Så fantastiskt skönt var det, att skölja bort allt damm och allt varmt.

Nu kommer jag tyvärr inte ihåg exakt vad vi gjorde resten av dagen, eller exakt vad vi gjorde dagen därpå, men det mesta minns jag nog. Vi led ganska mycket ett tag när luften totalt gick ur oss, vi tappade all energi samtidigt alla tre och satte oss bara ner nånstans i stan och gnällde. Det var långt till alla tunnelbanestationer och vi var varma och trötta. Det finns ungefär tre t-banestationer i hela Rom, kändes det som, så vi hade inget val förutom att gå. Vi kämpade oss till Fontana di Trevi, som var otroligt vacker och imponerande. Verkligen fantastisk. Men så sjukt proppat med folk såklart. Sen såg vi Pantheon tror jag, bara för att det var på vägen. Men vid det laget var vi så lessa att vi inte orkade bry oss så mycket, i alla fall jag och Maya. På något sätt lyckades vi ta oss hem i alla fall, allt är bara ett geggigt töcken nu.

Dagen efter besökte vi Vatikanen. Också skithäftigt, och man behövde faktiskt inte köa så länge. Först gick vi fel precis efter att vi hade kommit in och hamnade bland påvegravarna där folk satt och grät, sen råkade vi gå ut och var tvugna att köa och gå igenom metalldetektorerna igen. Minns inte mycket detaljer egentligen, Peterskyrkan var HUGE. Väldigt mäktig. Sen satte vi oss utanför och åt banan för att stärka oss inför besöket i Sixtinska kapellet. Och det är en lång historia...

Vi lyckades hitta dit, köade, betalade, kom in och fick gå igenom tusen och ett rum med religiös konst för att nå kapellet. Visst var det häftigt i början, men efter att ha sett tretton miljarder bilder av Jesus och hans lärjungar och tjocka änglar blir man ganska mätt. Lägg till en massa folk och dålig luft så blir det ännu roligare. Efter vad som kändes som ungefär fyra timmar nådde vi i alla fall kapellet, och där var det ännu sämre luft, ännu mer proppat med folk och ännu jobbigare. Jag och Maya hade helt tappat all fascination för religiös konst för resten av våra liv, så vi trängde oss fram, kastade en blick i taket på "Gud skapar Adam" och "Den yttersta domen" och sprang ut. Sara hade lite mer intresse av att titta noga, så hon blev kvar en liten stund. Sen insåg vi att vi hade bråttom till tåget, för att allt skulle bli ännu roligare. Så vi fick springa genom korridorerna och skynda oss som satan. Föreställ dig bara värme, stress, långsamma italienare i bagageutlämningen där vi hade låst in väskorna och dyra mackor så har du bilden av oss påväg till tåget. Stackars killen i bagageutlämningen som försökte skämta lite med Maya, han möttes av dödens blick. Reseloggen igen:

"22/7 -09 Tåg mellan Rom och La Spezia ca 17.15

Usch, Rom! Aldrig mer! Jag orkar inte skriva något mer än att vi har dött av värmen. Flera gånger om.
-
Samma tåg, lite senare.
Okej, vi var i Vatikanen idag och det var skithäftigt, bla bla bla. Men alltså. Solen, värmen, trafiken, turisterna, italienarna! Inga skyltar nånstans, alla skickar en åt fel håll hela tiden. Det har varit en skitjobbig dag. Nu sitter vi på ett smutsigt, äckligt, fult, varmt och försenat tåg på väg mot Vernazza. Det känns som att vi aldrig kommer bli av med Rom.
-
Vi är hungriga, trötta och vattnet har varit slut i flera timmar."

Sammanfattningsvis kan jag säga att Rom var skithäftigt och asjobbigt, varmt, kladdigt, dammigt och kaosartat. Åk aldrig dit på sommaren! Som Maya sa: "Det känns som att Rom är fastkletat som en hinna över hela kroppen och är omöjligt att tvätta bort".
Vi har till och med skrivit på ett kontrakt till varandra att vi aldrig mer ska åka tillbaka till Rom. Den staden visade sig inte riktigt från sin bästa sida när vi var där... Men visst var det häftigt.

Kladd

Idag är en väldigt o-härligt seg dag. Bara kletig. "Det känns som att hjärnan klibbar sig fast vid kraniet", för att citera pjäsen igår. Som för övrigt var bra, men inte superbra. Det var Tjechovs "Måsen", en inte så hemskt orginell, men väldigt tragisk historia om folk som blir kära i varandra, misslyckas med saker och dör. Den var som sagt bra, men det saknades lite djup på nåt sätt. Jag är för trög i skallen för att ge mig in på nån djupare recension, men vem bryr sig ändå?

Jag hatar sånahära dagar, allt är bara långsamt och tråkigt och jag har ingen lust att göra någonting alls. Jag längtar till skolan imorgon, då får man i alla fall lite struktur. Väldigt lite i och för sig, eftersom jag börjar vid tio och slutar halv tolv.
Nån som har lust att fika i veckan?

lördag 19 september 2009

Lördag

Vilken härligt seg dag. Jag har färgat håret (första gången sen långt innan sommaren!), städat lite, lyssnat på Kaizers Orchestra och sytt på mitt lilla projekt. Det går definitivt framåt, men jag har så svårt för att stanna på ett projekt. När jag sitter och syr så kommer jag bara på tusen miljarder andra saker jag vill sy, men nu ska jag verkligen göra klart den här. Och vara noggrann. Är det någon som har en håltång att låna ut förresten? Annars kan jag fixa det på skolan förstås.

Ikväll ska jag på teaterpremiär! Det kommer bli skoj. Länge sen jag var på teater.

fredag 18 september 2009

Fantastiska fredag

Idag klippte jag mig, och jag är fortfarande i utvärderingsfasen. Jag gillar det mycket, det är verkligen jättekort och lite spretigt och fint. Men jag är så ovan vid det, så jag har inte riktigt bestämt mig för HUR nöjd jag är. Men jag måste säga att mina ögon och ögonbryn gör sig galet bra med jättekort hår! Jag har inte lyckats ta någon bra bild på det än, men det känns lite knäppt att lägga upp en beskrivning av den nya frisyren utan att ha någon bild alls. Så jag lägger upp den här tönt-censurerade i brist på annat!


Jag har också gjort lite ärenden på stan och spenderat alldeles på tok för mycket pengar. Men då kostade ju klippningen en halv förmögenhet. Bra att jag klippte så pass kort, så får man valuta för pengarna!

torsdag 17 september 2009

Varde ljus

Ikväll såg jag höstens/vinterns första norrsken, för min del i alla fall. Har aldrig sett ett såhär tidigt på hösten, men jag blev bara glad över det. Norrsken är fantastiskt på alla sätt och vis. Vackert, mystiskt och lite läskigt på något sätt. Det var inget stort, bara en mjuk, grön våg lite ovanför horisonten, inget sånt som täcker hela himlen. I vinter ska jag norrskensspana mycket mycket.

tisdag 15 september 2009

En ovanlighet

En Dagens Utstyrsel i väldigt dålig kvalitet, varsågoda!

Kavaj från Miho Matsuda
Klänning sydd av moi
Västgrej från Algonquins
Strumpbyxor från Åhléns
Skor från Lolita Lola


Och nu är jag nyfiken på Fannys nya stickmaskin, funkar den bra? Är du nöjd med ditt köp?

Planer

Ja?

Ja! Klipptid på fredag.






För övrig vet jag inte hur den här helgen ser ut. Jobb på fredag, skulle kanske ha gått på Lillan och sett lite teater eller haft filmkväll med David och Macca annars, filmkväll kan jag väl ha efteråt men teatern missar jag. Inte för att jag så gärna ville se den, men jag tänkte knyta lite kontakter, typ. På lördag jobbar jag också, men då har vi fått biljetter till premiären av "Måsen" på Norrbottensteatern som jag hemskt gärna vill gå på. Och jag vet inte om någon kan ta mitt lilla kvällsskift, så jag vet inte alls hur det ska bli... Jag önskar att jag var rik och inte behövde jobba.

Jag har bokat biljetter till Göteborg för att hälsa på brorsan och gå på MUCC förresten. Om konserten blir av, hum hum. Känns spontant bara som att de inte kommer sälja nog med biljetter, men jag kanske bara är paranoid. Resten av helgen ska vi gå på Topshop, prata om alla idioter i världen och bara hänga. Det kommer bli mycket trevligt.

måndag 14 september 2009

Ris och ros

Blubublururb. Idag har jag mycket att hålla reda på. Tvätta kläder, städa, göra läxor, sy, tvätta hår. Dessutom börjar min kreativitet svalna ganska rejält och min inspiration till min egen stil är ungefär noll. Jag är farligt nära mysbyx-träsket. Jag vet bara inte vad jag vill ha för kläder, alls. Det är inte som att jag har svårt att välja bland stilar och sånt, utan bara... Det finns inget jag känner att jag vill ha på mig. Tråkigt när det blir så.

Idag kallade rektorn för min linje och rektorn på Hackspetten till ett litet krismöte med matte b:arna i min klass. Tydligen är vi så många som har klagat på vår lärare att de vill hjälpa oss att göra något åt det. Jag blev glatt överraskad, det är ju ganska nice att de reagerar redan nu innan det gått så långt att folk verkligen hoppar av.

fredag 11 september 2009

Åååhhhh

Om jag var:
1. Vuxen
2. Rik
3. Sugen på att bo i Åre

Så hade jag kunnat köpa detta, och på nåt sätt gjort det beboeligt, eller haft det som ateljé eller whatever. Herregud, jag DÖR på såna byggnader. De är... fantastiska. Jag finner inga ord.

Eller så hade jag kunnat köpa det här, och flyttat in med alla jag känner och haft det trevligt i det stora underbara köket. Om jag hade velat bo i Vitå alltså.

Projekt

Brunt fuskläder och en gammal antikvit spetsgardin. Nu ska vi se...

torsdag 10 september 2009

Florens

Jag hade nästan glömt bort det här med att lägga upp delar ur resejournalen här. Visst var jag på Venedig senast? Då går vi vidare till Florens. Fram med resejournalen!

På tåget mellan Venedig och Florens lyckades vi hamna i en riktigt bra kupé. Sittplatser såklart, som alltid, men man kunde fälla ner alla sex sätena så att de bildade nån slags säng i hela kupén. Det var ju väldigt skönt, för då kunde man i alla fall lägga sig ner lite halvt sådär. I kupén satt det först en söt liten gubbe, modell yngre, med helskägg och små glasögon och rättade uppsatser. När Maya tog på sig sin Luleå-tröja utbrast han glatt att han hade varit i Luleå för länge sedan, eftersom hans universitet har något slags utbyte med LTU. Det var roligt! Sen klev han av, och lite senare klev det på två trevliga tjejer från Skellefteå. En riktig svenne-kupé alltså.

I Florens försökte vi först hitta ett vandrarhem att ta in på, men det var fullt överallt och vi orkade inte gå och leta. Så vi tog in på ett ganska billigt hotell nära stationen, riktigt fint. Eftersom vi hade sovit typ fyra timmar per natt de senaste dagarna skulle det bli riktigt skönt att få sova ut på hotell. Jag och Maya gick och handlade lite proviant, sen åt vi, duschade och chillade på rummet. Och jag somnade helt utmattad med blött hår, sov som en liten gris och vaknade med världens konstigaste frisyr.

På morgonen gick Sara och Maya ut och handlade frukost, och de var tvugna att ta med sig kortet (nyckeln) till rummet, som man också behövde för att ha lamporna tända. Så jag satt där i dunklet och väntade på att de skulle komma tillbaka och rädda mig. När de kom så åt vi en stärkande frukost och gav oss ut på stan.

Ja, Florens... Vi hade liksom kommit in i en mer relaxad stämning vid det här laget, så vi vandrade mest runt och tittade på det som dök upp. Och i Florens behöver man inte direkt leta efter sevärdheter, de är ju för fasen överallt. Vi lyckades på något sätt hamna rakt på alla de största sevärdheterna bara genom att strosa lite planlöst, det var ju ganska bra jobbat. Och alla kyrkor och katedraler, himmel och pannkaka. Helt magnifika, stora och så rikt dekorerade att man blev alldeles yr. Dels fanns det de gamla stenkyrkorna, enfärgade, lite slitna, lite enklare, men otroligt vackra. Och dels de enorma vita sakerna med inslag av grönt och rött, och varenda kvadratcentimeter utsmyckad med nån helig figur, krusiduller och mönster. Helt överväldigande. Höga torn, enorma fönster, kolossala kupoler och bara allmänt hisnande stora.

Vi promenerade, promenerade, promenerade, åt pizza på en mur vid kanalen, promenerade, åt glass på ett torg och promenerade lite till. Sen blev vi trötta och satte oss på ett lugnt ställe utanför nån kyrka och vilade. Sen åkte vi vidare mot Rom. Undrar om jag kommer orka skriva om Rom ikväll. Känns tröttsamt att bara skriva om det, så jobbigt var det i Rom.

onsdag 9 september 2009

Här är...

...en av lapparna som jag stickade på maskinstickningen idag. Blir så himla stolt över minsta provlapp!



...kappan på HM som påminde lite om IW-kappan.


tisdag 8 september 2009

Vi äro musikanter

Gissa vad jag har gjort alldeles nyss? Spelat dragspel! Jag och Sara har som ambition att lära oss det, och ikväll haffade jag lille farför att få en liten introduktionslektion i hur det går till. Tur att vi har några dragspel hemma, eftersom både mamma och pappa spelar (eller har spelat i mammas fall). Det är otroligt roligt, men väldigt svårt i början (såklart). Dels måste man göra två helt olika saker med händerna, och dessutom måste man pumpa in luft i rätt takt också. Nu kan jag i princip spela "Gubben Noak", fast väldigt hackigt och utan taktkänsla alls. Men jag är så himla bra ändå!

(Min ambition är att kunna spela lite Doremidan en vacker dag. Det skulle vara ganska awesome.)

Ansiktsboken

Jag skaffade Facebook nyss. Har inte velat ha det tidigare, men nu kände jag att nyfikenheten tog över. Kan ju i alla fall testa hur det är. Fattar inte grejen riktigt, men det kanske kommer?
Gör det?

Kvitt eller dubbelt

Idag fick jag äntligen tid hos syon. Hon suckade tungt när jag berättade vem min mattelärare är, och trots att hon påpekade att hon inte alls vill prata så om en person i lärarkåren så framgick det ändå väldigt tydligt att hon inte gillar honom och vet att han är dålig. Förstår dock inte riktigt varför hon inte vill säga rakt ut att hon vet att han är dålig, om årskurs efter årskurs av elever klagat på honom och haft det jobbigt i kursen. Okej, han jobbar i samma kommun som henne, men inte ens i samma byggnad. Nå, nog om det.

Jag gillar min syo otroligt mycket, hon fattar liksom på en gång hur det ligger till, och hon har stenkoll på allt. Med henne existerar inte tjorv. Enda stället i hela världen, kanske. Ja i alla fall, hon fattar liksom att man inte vill läsa ett ämne, trots att det är bra för en och behörigheten och blablabla. Andra lärare och föräldrar säger bara emot på en gång, det är liksom inte okej att vilja hoppa av för att något är för svårt, särskilt inte om det gäller en så basic kurs som matte b. Då ska man bara visa lite jävlar anamma, se det som ett hinder och låtsas som att man gillar det, tänka positivt. Det där med att tänka positivt är ju en enda rappakalja, i alla fall när det gäller mig.

Öh, ja, ännu ett sidospår. Syon sa i alla fall att det inte finns nån annan grupp att byta till, ingen annan hjälp att få och att det inte skulle vara så bra att försöka läsa kursen i trean. Nähä. Hon försökte ju hjälpa, men det fanns inte något hon kunde göra egentligen. Vi kom överens om att jag ska försöka lite mer i typ en månad, och försöka prata med min träkloss till lärare. Han är van vid matte-älskande naturare och tycker att matte b är så himla enkelt, det kan man ju bara bläddra igenom lite snabbt. Så jag ska försöka få honom att anpassa sig lite efter att alla kanske inte kan hänga med så snabbt, och funkar inte det så är det lika bra att jag hoppar av. För det finns ingen annan hjälp att få. Och då får jag läsa upp matten på komvux senare om jag kommer på att jag behöver det... Jippie

måndag 7 september 2009

Gah

Jag blir verkligen helt knäpp i huvudet av att börja sent (som i jättesent). Idag börjar jag klockan två pga en inställd lektion, och andra människor hade kanske använt förmiddagen till något konstruktivt, men inte jag. Jag bara flamsar omkring utan något som helst tidsbegrepp och önskar att jag hade lite struktur. Jag ska i alla fall gå på banken och försöka boka tid hos syon idag...

Ps. Jag har matte idag. Ångest! Bu.

söndag 6 september 2009

Livsmedel

Det verkar ha blivit lite av en trend det här med att ta kort på saker man äter. Jag tänkte haka på litegrann bara med middagen jag lagade idag; sallad med quinoa, grillad kyckling, grönsaker, soltorkade tomater, oliver och fetaostcreme. Allt efter eget recept, yo! Ett hemskt komplicerat recept förstås, men det förstår ni väl.


Nu skulle jag vilja ha en god efterrätt. Pannacotta kanske, eller en smördegsbakelse...

Vilken härlig dag

Idag är det söndag, och det tycker jag är skönt. Fantastiskt skönt, jag ska inte göra någonting idag. Igår var jag en sväng på Kulturens Hus efter jobbet, träffade Sara, Georgia och den tyska tjejen som jag inte kommer ihåg namnet på. Vi kollade på russinkonst, fikade, lyssnade på dålig musik, väntade, lyssnade på jättebra Terno Drom och gick hem. Sen satt jag uppe till halv fyra och vet inte alls vad jag gjode faktiskt, sen sov jag, och sen vaknade jag och fattade inte alls vad klockan var.

Nu sitter det några irländska spelemän i vårat kök, de spelade på Kulturens Hus igår och en av de svenska medlemmarna i gruppen var tydligen mammas kompis. Så nu har de något slags folkmusikutbyte här och spelar Norrlåtar på mycket hög volym. Mycket trevligt måste jag säga!

Nu sitter jag och funderar på hur härligt det är med höst, och att jag skulle vilja åka till Irland.

fredag 4 september 2009

Röj

Jag har just kommit hem från en middag med mina föräldrars vänner. De kommer väl fortsätta halva natten, men jag orkade inte stanna längre. Inte för att det var tråkigt, för det är det aldrig. Jag gillar verkligen att vara med på deras fester och middagar, de är verkligen roliga och har massor att prata om. Dessutom brukar det serveras mycket god mat.

Men jag är fortfarande helt galet trött, vid nio började det klia i ögonen och jag ville bara hem och sova. Kanske har jag kvar lite förkylning eller så är jag bara lite urvattnad. På vägen hem cyklade jag förbi tusen och ett gäng ungdomar i min ålder som skulle ut på galej. Det skulle jag aldrig orka. Åker hem, tar på mig tofflorna och bloggar istället. Too fast to live, too young to die. Det är jag i ett nötskal.
På begäran:

torsdag 3 september 2009

Ännu en...

Vakuum idag. Vakuum igår. Vakuum i förrgår. Mina eftermiddagar och kvällar passerar i något slags nedstämt, slött ingenting. Jag bara släpar omkring och vill inte göra någonting alls. Jag vet inte riktigt vad som är anledningen, men jag är så trött och seg. Imorgon börjar jag tidigt med matte och engelska, känns så jäkla trögt och jag har ingen som helst motivation i hela universum att överhuvudtaget gå till skolan. Men jag kommer i alla fall gå dit, och sitta och sura mig igenom båda lektionerna. Har jag lite energi och någorlunda humör kvar så kanske jag börjar med ett litet sömnadsprojekt på skolan, eftersom jag slutar elva. Så den korta dagen kan jag väl klara av.

Ps. Köpte en såndärn regnjacka från HM idag, de glansiga, lite gummiaktiga med fina mönster som fanns för nåt år sen. De var på rea, några med Hello Kitty och en mörkblå med rosa och vita äpplen på. Den köpte jag för en hundring, mycket nöjd.

tisdag 1 september 2009

Ja? Nej? Ja?

Nu har jag mailat min studievägledare och frågat i princip "ÄR DET KÖRT FÖR MIG?!?!?". Jag vet ju att det inte är det, men ja. Det är verkligen svårt att veta hur saker ska bli i framtiden.

Och Viktor flyttade ju till Göteborg häromdagen, min käre bror ska bli samhällsvetare tillsammans med 80 backslickade brats. Men han verkar trivas i alla fall. Göteborg är en stad som jag verkligen, verkligen kan tänka mig att bo och plugga i. Ja, Tillskärarakademin ligger ju där... Om man är ett ungt, ambitiöst geni med massor av skills och superbra referenser skulle man ju kanske kunna komma in. Är man inte det så får man väl fundera på något annat. Som sagt; svårt att veta hur saker ska bli. Jag vill trots allt bara vara nöjd och glad.